Min, men inte min
Kan ju börja inlägget med att skriva att igår, efter 4,5 år tillsammans, åkte Amir till sin nya familj. Blev som jag ville att det bara skulle bli en mellanlandning för honom här i Umeå, att han snabbt skulle få sig en ny familj och så blev det. Ändå kan jag inte låta bli att sakna honom, roligare ponny med så mycket personlighet har jag inte träffat. Men han kommer få ge ännu en familj så mycket glädje och det känns bra.
Nu ligger jag i sängen och ser på tv. Vaknade inte förrän halv tolv idag så jag ska försöka ta mig upp snart. Verkar ju vara fint väder ute och Harry ska få komma sig ut på en tur.
Kommentarer
Trackback
